130515 Sandskogen

Hade tänkt sitta ute, men nej, lite kyligt var det och jag vill njuta av maten och inte sitta och småfrysa på lunchen. Jag satte mig inne i restaurangen bredvid fyra äldre damer och av dem fick jag några varningens ord som jag skall ta med mig in i min ålderdom. Diskussionen de hade gällde bl.a. deras män. Dam 1 (jag kallar henne så även om jag nu vet hennes namn) målade hallen igår och hon gladdes åt makens smicker om hur fint det blev tills han kom förbi den fjärde gången och ställde frågade om när hon hade maten klar. Jag trodde jag skulle svimma sa hon, ha mage att fråga detta när han själv kunde ha lagat middag till oss båda. Men med lite eftertanke så skulle det bli sådan där färdigmat för något annat kan han inte, vad skall man med karlar till ? Dam 2 drog en liknande historia om att tvätta bilen och Dam 3 klagade för att hon inte hade fått sin man att byta hennes gamla skruttiga bil. Själv byter han bil varje år och det kostar INTE lite det. Då flikar Dam 4 in och säger till Dam 3 att du kan väl byta din bil själv varpå Dam 1 säger att det är faktiskt mannens uppgift här i livet förutom att tjäna pengar och försörja oss. Dam 2 & 4 nickar instämmande och Dam 1 säger att det är tur att vi har "gubbarna" i livet så vi får vår pension, för annars hade vi inte haft råd att varken byta bilar eller gå ut och äta. Nu jäklar började det bli intressant, men vad händer då ? Jo , som på en given signal så reser de på sig och går till bardisken och betalar, JAG bjuder idag säger DAM 3. Min fråga är om det verkligen var Dam 3 som bjöd på maten, jag tror faktiskt att det var MAN 3 (jag kallar honom så även om jag nu vet hans namn) som bjöd. På väg ut ur restaurangen så skrattar de glatt och DAM 4 påminner om nästa lunch och att det då är hennes tur att bjuda, skall enligt mig läsas som att det är GUBBE 4 som bjuder.
Min reflektion på detta samtal är att det är tur att MAN är MAN och inte någon "gammal" gubbe.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0